Hög hastighet eller låg kunskap?

Sverige behöver ny järnväg och man anser att höghastighetstågen är det enda alternativet. Jag ifrågasätter valet och efterlyser en seriös utredning där man vågar tittar på andra alternativ.  Är det inte dags att tänka nytt förmiljöns, ekonomins och för framtidens skull?

Diskussionerna kring höghastighetståg är högaktuella.

Det ska förhandlas om den i särklass största investeringen i infrastruktur sedan 1860 och ännu har Trafikverket och Sverigeförhandlingen inte velat leverera alternativ till de höghastighetståg som man nu föreslår ska komplettera den södra stambanan. För visst finns det alternativ. Alternativ vars positiva egenskaper inte har lyfts fram i ljuset. Jag ställer mig frågande till valet av höghastighetsbanor utan att andra alternativ utretts seriöst. Främst tänker jag då på magnettåg (magnetisk levitation). Det har snarare avfärdats utan en konkret och övertygande motivering. Varför?

Ny järnväg behövs! Befintlig bana är i så dåligt skick att Trafikverket inte hinner underhålla den. Oavsett om det är vår, sommar, höst eller vinter så dras järnvägsnätet med problem som is, snö, våta löv och nedrivna ledningar. Kapacitetsproblem som flaskhalsar som skapar förseningar för resenärer och för godstrafiken vilket påverkar näringslivet negativt. Lång restid och lågt förtroende hos resenärer gör att tåget idag inte är ett alternativ till flyget. Med en höghastighetsban kvarstår dock mycket av nämnd problematik. Så varför höghastighetståg och inte magnettåg? Varför presenteras inte en oberoende jämförelse?

Vad talar för magnettågen? Tågen kan komma upp i hastigheter upp mot 500 km/h jämfört med höghastighetstågens 320 km/h. Restiden mellan Stockholm-Malmö (utan stopp) blir 66 min med magnettåg och 161 min med höghastighetståg. Med en utbyggnad av magnettåg skulle det betyda att man kan bo i centrala Göteborg och pendla dagligen till Stockholm utan några större besvär. Pendling Malmö-Stockholm skulle plötsligt bli fullt realistiskt.  Är man bosatt i t.ex. Jönköping så når man Göteborg, Malmö, Stockholm på under 45min. Magnettågen kan därför konkurrera med inrikesflygen och har därmed en positiv miljömässig effekt. Magnettågen har ingen fysisk kontakt med spåren och påverkas inte av snö, is och löv. Magnettågen har få rörliga delar och därmed låga underhållskostnader. Magnettågens snävare svängradie kräver mindre tunnlar och negativ påverkan på miljön. Magnettågen är fria från CO2, avgaser, slitagedam, och asfaltsytor.

Kostnaden för höghastighetsbanorna blir enligt Trafikverkets senast prognos 266-500 miljoner/km. Kostnaden att bygga maglevbanor, i likhet med befintliga banor i Tyskland och Shanghai, beräknas hamna mellan 179-233 miljoner/km och det inkluderar då kostnaden för stationer. Regeringen föreslår att de nya höghastighetstågen som når hastigheter uppåt 320 km/h ska dela spår med tåg som max kommer upp i 250 km/h. Rent logiskt borde det vara svårt för de nya tågen att nå full kapacitet utan att förutsätta att de äldre tågen alltid kör efter. Vi är inga experter på tåg men vi tycker det är mycket märkligt att andra alternativ inte beaktats och att de inte utretts på ett seriöst sett. Det handlar om gigantiska investeringsbelopp, den största tåginvesteringen i modern tid. I ett sådant läge kan man inte sitta med skygglapparna på.  Våga tänka om – våga tänka nytt – för miljöns, ekonomins och framtidens skull!

/Carina Wutzler