Kommunala utjämningssystemet

I Sverige har alla människor rätt till ett liv av möjligheter och bättre utsikter. Oavsett vilken del av vårt avlånga land man lever i ska det finnas god kommunal och regional service. Olika delar av Sverige har olika förutsättningar och detta medför utmaningar. Regeringens lösning på problemet är att villkorslöst sända pengar till de kommuner som har svagare ekonomiska förutsättningar. Problemet med denna politik är avsaknaden av incitament. Kommuner där skattekraften är svagare ska erhålla stöd, men inte utan villkor.

Idag omfördelas resurser från kommuner med starkare skattekraft till svagare. Däremot finns inga medskick mer än pengar. Regeringens förslag och utjämningssystemet saknar mekanismer som driver effektivisering, krav på kvalité och värnar skattebetalarnas pengar.  Förslaget saknar t.ex. krav på utveckling av den kommunala verksamheten. Med fler incitament skulle det skapas bättre hushållning och fokus skulle läggas på rätt frågor. Detta skulle leda till bättre förutsättningar för hela Sverige, oavsett var man bor. Politiker behöver visa mer respekt för skattebetalarna och deras pengar.

Kommuner som befinner sig i tuffa situationer kan behöva stöd. Men med stödet behövs åtgärder och förändring för att garantera hög kvalité i välfärden och för att motverka långvarigt utanförskap. Detta skapas inte med pengar i form av utbetalning i ett utjämningssystem utan med en aktiv politik. Dagens system föranleder inte kommuner att rannsaka och prioritera utan lämnar extra tillskott i budget och kan i värsta fall hämma den egna politiska utvecklingen och därmed tillväxten. Utjämningssystemet bör hjälpa de kommuner som visar förbättring och inte kommuner som motsätter sig förändring.

I det långa loppet kan inte 13 kommuner och ett landsting vara nettogivare. Att särskilt bestraffa tillväxtorter är högst skadligt för Sveriges ekonomi. Ardalan Shekarabis miljard som ska omfördelas saknar adress, ändamål och tidplan. Den riskerar att bli villkorslös. Vellinge kommun är inget självspelande piano. Här vänds och vrids på varje skattekrona. Vissa kallar det Robin Hood-skatt. Frågan är om Robin Hood företräder staten eller skattebetalarna?

Carina Wutzler, kommunstyrelsens ordförande