Lyckad social trygghet – Sveriges lägsta försörjningsstöd
Att arbeta är centralt för människans försörjning, välbefinnande och deltagande i samhället. Utgångspunkten för oss Vellingemoderater är att alla vill och kan ta ansvar för sitt eget liv, men ibland kan förmågan svikta. När den egna förmågan sviktar, finns det kommunala insatser som syftar till att i så hög grad som möjligt stödja individens förmåga till eget ansvarstagande. Kommunens tjänstemän arbetar strukturerat och målmedvetet med klienter som erhåller försörjningsstöd, genom att identifiera individuella behov och förutsättningar för att bli självförsörjande. Med politik som arbetar kontinuerligt för att effektivisera åtgärder, som underlättar för människor att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande, har Vellinge kommun för andra året i rad Sveriges lägsta ekonomiska bistånd (försörjningsstöd) per invånare.
2015 hade i snitt 4,2 % av invånarna i Sverige någon gång erhållit försörjningsstöd. För Vellinge kommun låg den siffran på 0,6 % av invånarna. I Vellinge kostar försörjningsstödet kommuninvånarna 189 kr/år, kan jämföras med Malmö som har det högsta försörjningsstöd per kommuninvånare i landet på 3 693 kr/år.
Vi har en nollvision för ungdomsarbetslöshet där fokusområdet framförallt ligger på de ungdomar som riskerar att bli långtidsarbetslösa. För att förebygga detta har Vellinge kommun och Arbetsförmedlingen ett särskilt avtal för att arbeta för minska ungdomsarbetslösheten. Kommunen har ett Ungdomsråd vars syfte är att ta tillvara ungdomars egna funderingar om jobb och framtid. Det finns även ungdomscoacher som ska erbjuda en särskilt anpassad väg till självförsörjande.
Vellinge kommun har historiskt haft låg arbetslöshet, men vi har utmaningar framför oss. Mottagande av asylsökande, integration och etablering av nyanlända på arbetsmarknaden är en aktuell fråga. Vår ambition är att minska utanförskapet som bidragsberoende kan leda till. Det strukturerade arbetssättet med att identifiera individers behov och förutsättningar för att blir självförsörjande intensifieras och fortsätter.
Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att minska bidragsberoendet och arbeta för att alla som kan, har ett jobb att gå till. Att arbeta ger respekt och stolthet och det kan aldrig ersättas av bidrag. Ju fler det är som klarar att stå på egna ben desto mer ökar resurser för att ta hand om dem mest utsatta.
Mavis Zander, ledamot Omsorgsnämnden