Vinstförbud hotar jämställdheten

Vårt land har en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i världen. Inom både kommuner och landsting är andelen anställa män bara runt 20 procent. Den svenska rödgröna regeringen är uttalat feministisk. Därför är det obegripligt att man gett Ilmar Reepalu frikort att utreda vinstförbud för privata välfärdsföretag helt utan konsekvensanalys för jämställdheten.

Övervägande majoriteten av de som är anställda inom skola, vård och omsorg är kvinnor. Ett vinsttak kommer att strypa välfärdsföretag vilket försämrar kvinnors möjlighet att välja arbetsgivare och förhandla om löner och arbetsvillkor.

Sjuksköterskor är den största yrkeskategorin i vården, både i verksamheter som bedrivs i offentlig och i privat regi. Statistiken från SCB visar att för sjuksköterskor var lönerna högre i verksamheter som bedrevs i privat regi i alla åldersgrupper under hela perioden 2007–2013. Trenden håller i sig. Sjuksköterskor som jobbar i den privata sektorn tjänar i snitt 2 000 kronor mer i månaden än landstingens nivå enligt Vårdförbundets undersökning från förra året.

Personal på friskolor är mer tillfreds med sin arbetsmiljö och sin arbetssituation än kommunalt anställda. Den slutsatsen gjorde Sveriges Företagshälsor, företagshälsovårdens branschorganisation, för tre år sedan efter att ha analyserat jobbhälsobarometerns statistik över hur personal inom skolan upplever sin yrkesvardag. På påståendet ”Du är stolt över att tala om var du är anställd” instämde 60 procent av anställda på fristående skolor. Motsvarande siffra för anställda på kommunala skolor var endast 48 procent.

Allt färre vill arbeta som socialarbetare men den privata sektorn kan minska braindrain från socialt arbete. En gemensam studie från fackförbunden SSR och Vision från 2016 visar att drygt hälften av 5 000 socialsekreterare anser att ledningen inte agerar som om den är mån om att behålla sin personal. Det är katastrofsiffror. Två tredjedelar av socionomer kan dock tänka sig att arbeta för ett bemannings- och konsultföretag på grund av högre lön visar en undersökning av tidningen Framtidens Karriär – Socionom med slumpmässigt urval av socionomer. Efter högre lön prioriterar man friheten och flexibiliteten som konsultjobbet erbjuder.

En ödesfråga för Sverige som måste uppmärksamma mycket mer är att kommuner och landsting står inför enorma rekryteringsbehov.
Samtidigt som befolkningen växer på grund av flyktingmottagande och historiskt högt barnafödande beräknas andelen äldre över 80 år ha fördubblats till cirka åtta procent av befolkningen till år 2040. Enligt en prognos från Sveriges kommuner och landsting behövs det över en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till 2023.
Fler kvinnor än män i Sverige har eftergymnasial utbildning. Många av dessa akademiker arbetar som sjuksköterskor, socionomer, förskolelärare och andra yrken. Vi förtroendevalda måste se till att de vill fortsätta och locka nya krafter att utbilda sig till välfärdsarbetare. Att driva bort företag från välfärden är därför förödande.

Socialdemokratin och Miljöpartiet måste inse att Sverige behöver fler driftiga entreprenörer för att kunna locka framtidens arbetskraft till välfärden och behålla dem.
Det är inte minst viktigt för att attrahera fler män att utbilda sig till välfärdsyrken.
Alla goda krafter, även privata, behövs för att klara av personalförsörjningen till välfärden. Vinstförbud undergräver jämställdheten och är ett långsiktigt hot mot den svenska välfärdens kapacitet i en orolig tid.

Carina Wutzler (M) Kommunstyrelsens ordförande i Vellinge
Carl-Johan Sonesson (M) Regionstyrelsens Vice ordförande i Region Skåne
Feliz j Kino (M) Riksdagskandidat, Helsingborg

Debattartikeln kan du även häsa i Norra Skåne: http://www.nsk.se/2017/08/24/vinstforbud-hotar-jamstalldheten/